Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner för näringsliv och samhälle.
Under 2017 kommer innventia.com att vara en av flera webbplatser inom RISE. Besök gärna ri.se för mer information om RISE.

Om vår enkät till 2 500 personer i fem länder

Vad tänker människor i olika åldrar och länder om framtiden? Vilken livsstil har de i dag, vilka miljöhot funderar de på och vad vill de göra åt dem? Det är dags för sneak peek nummer två: en titt på den stora enkät som är ett av underlagen inför Innventias tredje Global Outlook Report: A Cellulose-Based Society.

Dina Dedic

Dina Dedic är forskare på Innventia och har varit en av projektmedlemmarna i arbetet med den nya rapporten. Här berättar hon om den stora enkät som gjordes i samarbete med Kairos Future. 

Vilka är det ni har riktat enkäten till? 
Vi har fått in enkätsvar från totalt 2 500 personer, 500 per land, i fem länder: Sverige, Brasilien, Tyskland, USA och Kina. Det är ett gediget underlag! 
Först listade vi vilka marknader där ett framtida samhälle baserat på bioråvara kunde tänkas ha stor potential. Utifrån det valdes de fem länderna ut. Deltagarna i enkäten valdes slumpmässigt i åldrarna 16–88, men i Kina och Brasilien är deltagare i större städer överrepresenterade eftersom internet ofta saknas på landsbygden och i mindre orter.

Vad handlade enkäten om?
Vi gjorde den här enkäten för att vi ville förstå hur människors attityder och livsstilar skiljer sig åt, globalt sett, likaså hur olika vi ser på miljön och skogen. Olika länders politik, kultur och historia påverkar ju människors ideal och värderingar, något som i sin tur påverkar konsumtionen och förhållandet till miljön. 

Ett av temana i enkäten var just naturen och miljön. Vad uppfattar man som det mest akuta miljöhotet och hur engagerad är man i miljöfrågan? Vi frågade också vem de anser bär ansvaret för naturen och miljön. I vissa länder är det individen och i andra är det staten som är det självklara svaret.

Sedan pratade vi mer specifikt om material. Vilka upplevs som exklusiva, pålitliga, hållbara respektive miljövänliga? Vi ville förstå hur man associerar och relaterar material till olika upplevda värden. Om man till exempel talar om ”biobaserade material” upplevs det inte som positivt utan snarare opålitligt och inte särskilt exklusivt. Med trä, däremot, är det helt tvärtom! Deltagarna ansåg att trä var exklusivt och hållbart, fast det ju egentligen är ett biobaserat material. 

Slutligen pratade vi om skogen – vårt eget område. Vi ville förstås veta vad människor har för tankar om och förknippar med skogen. Här varierade resultaten mycket mellan länderna. I de flesta länder associerade deltagarna skogen med rekreation, djurliv och frisk luft. I vissa länder var skogen även en given naturresurs medan man i andra länder hellre vill bevara skogen orörd. 

Word cloud om vad amerikaner associerar med skogen.

Word cloud om vad amerikaner associerar med skogen. 

Något spännande exempel på resultatet av enkäten?
Något överraskande är alla länder väldigt oroade. Intressant är också att se hur fokus skiljer sig mellan olika länder. Medan man i Kina, Brasilien och USA oroar sig för den närliggande miljön, den egna familjen och hälsan, är man i Tyskland och Sverige mer orolig för omvärldsrelaterade och globala miljöhot, såsom klimatfrågan.

Både brasilianare och kineser menar att de viktigaste åtgärderna för att få en bättre miljö är effektiva återvinningssystem. I dessa länder är sopberg och deponier angelägna problem jämfört med Tyskland eller Sverige, där vi är ganska bra på att ta hand om vårt avfall.

Att verka för ett cellulosabaserat samhälle, med återvinning som grund, skulle kunna vara ett led i att minska denna globala oro och bidra till ett mer hållbart hushållande av naturens resurser. Nu ser vi med spänning fram emot hur vår forskningsrapport kan bidra till detta!

Vill du veta mer? Till höger finner du länk till den första intervjun om A Cellulose-Based Society "Vad vi gjorde, hur och varför".

Ytterligare en sneak peek följer innan rapporten lanseras den 24 maj.